OS 2

Kapitel 2. Träningen

 

Jag satt i snön och spände mina spännen på snowboarden, den var rosa med Hello Kitty på. Alltså inte min katt utan seriefiguren.

Liften var en sittlift, , tur det, jag är inte så bra på ankarlifter. När jag hade spänt ena foten, alltså högern så jag kunde sparka mig fram med andra.

Någon kille i kön trängde sig framför mig.

”Vad gör du?!”, sa jag.

Han stod tyst framför mig. Jag knuffade honom.

”Vad i Hel…?!” Jag avbröt honom.
”Idiot!”

”Har du problem?!”

”Ja, med dig!”

”Du får tyvärr leva med det”, sa han uppnosigt.

”Personal!?”, skrek jag.
En man kom fram.
”Har miss några problem?”, sa han med en jättesöt spansk brytning.

”Han trängde sig…”, sa jag men insåg snabbt att hur fånigt det lät. ”…Och han kalla mig för massa fula ord”.

”Nej det gjorde jag i…”

”Jag måste be herrn att gå och ställa sig längre bak”, sa mannen med spansk brytning

”Visst”, muttrade killen som trängt sig.

”Tack”, sa jag tyst. Nu var det min tur att gå upp.

Jag gick fram och satte mig.
”Vi möts igen”, sa en röst bredvid mig. Det var han, han i kön!

”Hur kom du direkt hit? Du var ju tvungen att gå bak i kön!”

”Ett steg, ja”, sa han och log nästan ett ont leende.

Jag visste att jag redan hatade honom. Tur att jag hade hjälmen på mig, med allt hår instoppat, då hade han inte en chans att se att vem det var. Samma sak för mig, han hade också ansiktet heltäckande.

Jag fnös och tänkte ett par fula ord i huvudet.

Väl uppe spände jag snowboarden och åkte fort ner i backen. Det var kallt i ansiktet när jag åkte ner.

 

Efter några åk tänkte jag att det skulle vara det näst sista åket, jag bara ”skippar” sista. Det händer ju alltid något sista åket. Jag åkte snabbt ner, men efter halva backen körde någon på mig.

 

Jag vaknade upp, kollade mig omkring. Det var i ett vit rum. Inga fönster. Ingen dörr. Allt var vit.

Det kom in en man igenom väggen, han höll i en spruta minst 3 decimeter lång. Jag skrek.

Jag vaknade, det hade bara vart en dröm, jag låg kvar i backen. Några personer stod omkring mig.

Killen som hade kört över mig fick en varning. Då såg jag att det var killen i kön. Jag log för mig själv och sa att jag mådde okej. Efter ungefär en kvart fick jag gå.

 

Jag låste upp dörren och gick in. Hello Kitty sov på min säng. Jag gick in i rummet. Chelsea låg också och sov. Jag hade troligtvis varit medvetslös i flera timmar. Jag hade gått ut vid 3 på eftermiddagen och nu var klockan 12 på natten. Jag bytte tyst om och gick och la mig. Jag hade svårt att sova. Jag tände lampan.

Chelsea grymtade. Jag tog fram min dagbok jag hade gömt under kudden. Jag skrev i den.

11 februari 2010
Hopplös dag satt 2 timmar i bilen(som är min och helt ny) kommer hit och blir misshandla(det var lite överdrivet men ändå!)Hatar den killen!!

Sen gömde jag dagboken igen. Nu var det enklare att somna eftersom jag hade skrivit ut mig.


Kommentarer
Postat av: mamma

Spännande, väntar på nästa del...:-)

2010-03-03 @ 23:05:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0